Funktionshinder och intersektionalitet.

För de som tar del i en bredare samhälls- och kulturdebatt idag är intersektionalitet inte ett främmande begrepp. Det används flitigt inte minst av dem som är feministiskt inspirerande. När det därför sedan en tid tillbaka föreligger en bok, där man försöker tillämpa begreppet på funktionshinder, är det naturligtvis av stort intresse att belysa en del av dessa resonemang i det här sammanhanget. Den bär titeln Bara funktionshindrade? och har redigerats av Lars Grönvik och Mårten Söder (Gleerups, 2008). Förutom de båda redaktörerna har följande personer bidragit med texter – (i allmänhet varsitt kapitel):

Karin Barron, Susanne Berg, Jan-Kåre Breivik, Berth Danermark, Julio Fuentes, Dimitris Michailalkis, Johans Tveit Sandvin och Werner Schirmer.

De flesta av dem är sociopsykologer/kulturarbetare, merparten med förankring vid Uppsala universitet.

För många som åstadkommer ett samlingsverk som detta, gäller det kanske i första hand att argumentera för att det nya id-bidraget ska få fotfäste. Så enkelt gör inte redaktörerna för sig. De bjuder istället upp till att också kritiskt granska intersektionalitet som begrepp och som ett uttryck för att förstå och analysera det samhälle som vi lever i.

Självklart har det sin ursprungspunkt i hur begreppet vuxit fram. Det började inom kvinnovetenskapen, där man kunde se tydliga samband mellan kvinnors skilda tillhörigheter och deras positioner i olika maktordningar. Om man vill vara lite elak, kan man naturligtvis fråga sig varför det dröjde så lång tid innan man blev varse detta. Svaret ligger kanske i att man som en del av en feministisk kultur koncentrerade sig på att studera kvinnans ställning i relation till mannen i könsmaktsordningen. För att förstå den betydelse som intersektionalitet fått de senaste åren, måste man knyta an till det kulturvetenskapliga begreppet post¬modernitet eller som det ibland benämns senmoderniteten.

Denna vår egen era präglas i hög grad av upplösning av de strukturer som det moderna samhället konstituerade. Det gäller allt från de institutionaliserade mönstren för könsrelationer eller mellan olika grupper i produktionen för att inte tala om förändringarna mellan olika stater i globaliseringens kölvatten.