Den 3 december

Runt omkring i världen firas idag den internationella handikappdagen. Så heter det väl fortfarande på svenska, trots terminologitjafset. För er som inte känner till det har Socialstyrelsen i ämbetsmannamässig upphöjdhet deklarerat att man ska skilja på funktionshinder och funktionsnedsättning och dessutom inte använda ordet handikapp. Det blir förstås lite svårt när man ska förhålla sig till internationella sammanhang. Så frågan är vad The Disability Day är i myndighetsutövningens fyrkantsvärld?

Den här dagen har varit etablerad sedan ett tiotal år. I New York kommer FN:s generalsekreterare att öppna ett särskilt evenemang, som världsorganisationens ekonomiska och sociala råd håller i. Det kan definitivt bli en spännande tillställning. Men kan förstås också riskera att bli en av många sammankomster som sömngångarmässigt ältar pretentiösa truismer.

Även i Sverige firas dagen med vissa arrangemang. Handikappförbunden arrangerar ett möte, som blir något av deras upptakt inför nästa års val. Man noterar att var femte väljare har ett funktionshinder och att detta borde få politikerna att agera mera kraftfullt inom de områden, som berör oss som har funktionsnedsättningar (om nu inte alla har det). Själv är jag dessvärre förhindrad att vara med på denna nationella sammankomst. Undrar stillsamt om det finns någon annan som lyfter fram frågor om kulturpolitik ur ett handikapperspektiv.

Det går som bekant 365 dagar på ett år (om det inte tillhör skotten som ju generöst sett till att vi sparat till en extra dag). Alla dagar är förstås ännu inte upptagna för speciella internationella markeringar. Men det börjar bli dags att reservera, om man vill lyfta fram något med hjälp av en världsdag.

Nyligen firades – eller kanske man avhöll – The World Diabetes Day. Det var den 14 november. Visst finns det många skäl att uppmärksamma diabetes, som kanske bortemot trehundra miljoner människor måste handskas med. Några dagar senare – den 18 november – avhölls VärldsKOLdagen för att uppmärksamma alla de som drabbats av KOL. Bara i Sverige räknar man med att omkring en halv miljon människor lider av denna mycket handikappande sjukdom.

Frågan är naturligtvis om det inte räcker med den 3 december. För de flesta av oss räknar väl diabetes, KOL och andra kroniska sjukdomar som funktionsnedsättningar. De som vill föra fram vissa gruppers särskilda behov tycker nog inte så och det har de kanske rätt i. Vi har också hunnit med att hålla den internationella dagen för fängslade författare mellan diabetes- och KOLdagarna,

En vecka efter handikappdagen är det dags för Dagen för mänskliga rättigheter. Den 10 december sker det en rad olika arrangemang runt omkring i världen – också i Sverige – som fokuserar MR (som mänskliga rättigheter förkortas på svenska – använd stora bokstäver så att det inte blir en förbistring med någon personifierad manlighet). I år är det 61 år sedan FN:s generalförsamling antog den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter just två veckor innan julafton. Det finns anledning att fira varje år.

Framför allt gäller det att ständigt bevaka alla de övergrepp som sker mot mänskliga rättigheter varje sekund världen över, inte sällan på religiösa grunder. Människor med funktionshinder har mer än de flesta fått kännas vid övergreppen. När det därför gäller att få den 3 december att bli till en stor dag, är det viktigt att hålla ut en vecka för att MR-dagen inte glömmer att inkludera funktionshinderperspektivet. MR får inte bara blir en MISS, när nu den internationella konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder finns på plats.
Stig Larsson